Vitalisera demokratin!, motion till (s)-kongressen 2017

Vitalisera demokratin 

Sociala, ekonomiska och kulturella klyftor är demokratiarbetets stora utmaning. Vanmakt i vardagen följs av vanmakt i politiken. Valdeltagandet är lägst i bostadsområden där klyftorna är som störst. Regeringens senaste demokratiutredning (SOU 2016:5) bekräftar också att den politiska ojämlikheten ökat, samtidigt som den tycks ha svårt att se folkbildningens potential för att motverka demokratiklyftor. Folkbildningsverksamheten skapar i praktisk gärning förutsättningar för demokratiskt deltagande. Studieförbund och folkhögskolor har egna och särskilda förutsättningar för att med kontinuitet och kunskap bidra i det långsiktiga arbetet för en hållbar demokrati och samhällsutveckling.

-         ”För att mellanvalsdemokratin ska fungera behövs mötesplatser och ett lokalt förankrat folkbildnings- och folkrörelsearbete med aktörer som inspirerar och mobiliserar”, skriver ABF klokt i förbundets idéprogram Gör en annan värld möjlig

Varje generation måste vinna demokratin på nytt. Som folkrörelsedemokrater har vi mycket som måste göras för att vitalisera demokratin. Inom folkrörelse- och partiarbete handlar det om sådant som förhållningssätt, närvaro där vanmakt växer och organisatoriska prioriteringar. Vid sidan om en starkare politik för att göra människors vardag mer jämlik så behöver vi en tydlig demokrati- och folkrörelsepolitik nationellt, regionalt och lokalt. En politik som uthålligt står upp för folkbildning och folkrörelser som självständiga demokratibärare. Låt oss i korthet ta upp en del av det som behöver göras: 

·       Ett starkt och generellt samhällsstöd till folkbildning och folkrörelser är en del av vårt lands modell för demokrati. Detta samhälleliga ”demokratikontrakt” utmanas när folkbildning och andra demokratiska organisationer på sina håll börjar ses som leverantörer av specifika tjänster till stat, kommuner och marknad. Lokala och regionala anslag till studieförbunden har mer än halverats under en tjugoårsperiod. Det finns anledning att understryka inte bara statens utan även landstingens och kommunernas ansvar för en folkbildningspolitik grundad i riksdagens beslutade syften för samhällsstöd till studieförbund och folkhögskolor. 

·       Folkbildningens organisationer uppmärksammas ibland för sina insatser i arbetet för ett ökat valdeltagande. Men det finns mycket mer att säga om folkbildningens styrkor i vår tids demokratiarbete.  Kunskaper och erfarenheter kan delas och växa i mötet med nya sociala rörelser. Studieförbunden kan på det sättet skapa bryggor mellan etablerade och nystartade föreningar och grupper.

Till detta kommer det folkbildningen kan göra för att inkludera nya medborgare. Kommunernas uppdrag i lagen om medborgarskapsceremonier (2015) bör utökas till en skyldighet för kommunerna att samverka med folkbildningens organisationer för att erbjuda nya medborgare introduktion i hur man kan utöva politiskt inflytande i Sverige. 

·       Som parti kan vi bli bättre som folkrörelse. En viktig del av denna förnyelse är att arbeta för att mer av det som benämns medborgardialoger genomförs av partier, föreningsliv och folkbildning, istället för att överlåtas till tjänstemän i den kommunala byråkratin. När kommunala förvaltningar ges huvudroller att i mellanvalsperioder kanalisera medborgarnas synpunkter försvagar detta i sig såväl partiernas och valda politikers roll som föreningslivets och folkbildningens möjligheter att medverka till en mer deltagande demokrati. 

·       När 97 procent av befolkningen är partilös har länken mellan partier och medborgare blivit alltför svag. Politiska partier har generellt sett en svagare förankring än tidigare, särskilt i områden där ojämlikheten är som störst och valdeltagandet som lägst. Samtidigt vill vi betona att partilöshet är långt ifrån samma som en allmän föreningslöshet, eller ett bristande medborgerligt engagemang. En förnyad tilltro till folkrörelsedemokratin skulle även möjliggöra för politiska partier att stärka sin ställning. Goda relationer mellan parti och såväl äldre som yngre rörelser ger möjligheter att nå nya grupper och även sänka trösklarna för ett också partipolitiskt engagemang.

Vi socialdemokrater kan och bör ta plats i det demokratins öppna vardagsrum som ABF skriver om i sitt ideprogram. ”En arena där samhällsintresserade och engagerade medborgare, grupper, rörelser, partier och politiker kan möta varandra i dialog och lärande. En mötesplats mellan redan organiserat och spontant samhällsengagemang.” 

Vi föreslår mot denna bakgrund partikongressen besluta att uppdra till partistyrelsen:

att i samråd med den socialdemokratiska SKL-gruppen utveckla politik för ett nytt handslag mellan stat, regioner och kommuner kring sitt gemensamma ansvar för att stödja och respektera folkrörelser och folkbildning som självständiga demokratibärare.

att i partiets verksamhet främja en ökad användning av folkbildningens idéer och metoder för att utveckla en mer deltagande demokrati.  

Ludvika, Smedjebacken, Borlänge, Orsa och Falun den 6 oktober 2016  

Jörgen Hammarin, Ludvika                                           Elin Norén, Smedjebacken  

Kristina Svensson, Borlänge                                         Marie Olsson, Orsa                                                      Sofie Eriksson, Falun                                                     Yvonne Persson, Ludvika 

Per Erik Kaj, Ludvika                                                       Egon Jonsson, Ludvika  

Patrik Årman, Ludvika